Höga radonvärden
En radonmätning har utförts i huset du ska köpa, huset du bor i, eller fastigheten du förvaltar. Mätvärdena överstiger referensvärde på 200Bq/m3.
- Vad kommer det här innebära?
- Vilka åtgärder?
- Vilka kostnader?
- Hur kommer det här påverka, eller har det påverkat mig? Mina barn? Brukare av fastigheten?
- Var ifrån kommer det?
Radon och hälsa
Varför är radon farligt?
Tydliga samband mellan radonhalt och risk för lungcancer har visats i studier. Tillsammans med rökning ger det ytterligare kraftigt ökad risk.
Ca 500 lungcancerfall per år i Sverige beräknar man kunna koppla till höga radonhalter. I ca 90% av fallen finns även samverkan med rökning.
Gammastrålning från högstrålande byggnadsmaterial, t ex väggar, har dock inte visat på liknande sambandsfrekvens. Sönderfallet och ombildning till radongas sker relativt snabbt innanför väggens insida – ca 20-30cm från vägg.
Radonutredning – tidsperspektivet
I första skedet bör man vara medveten om att radon inte är en akut problematik. Vi kommer alla exponeras för radon under hela vår livslängd.
Bq är förkortning för Becquerel, vilket är en enhet för ”sönderfall per sekund”. Med sagt att måttet är angett som en tidsaspekt förstår man att exponering handlar om hur mycket vi exponeras under en viss tid. I det större perspektivet bör radon därför hanteras genom att begränsa doserna som vi utsätts för på så många platser som möjligt och därmed minska vår livsdos.
Som en jämförelse anges normalt 200Bq/m3 som referensvärde, men i t ex gruvindustrin är referensvärdet 500 000Bq/m3, vilket noggrant regleras med hur lång tid en gruvarbetare får vistas i gruvan både på kort och längre sikt.
Var kommer radon ifrån?
Radongas bildas när det radioaktiva grundämnet Radium sönderfaller.
Radium finner vi i många bergarter och kan därmed förväntas finnas överallt i marken.
Markradon
Markradonet är även den vanligaste orsaken till höga radonhalter i inomhusmiljön. Gasen tar sig in genom tryckskillnader via otätheter mot mark. Marken har i sig mycket höga halter av radon mellan ca 5000-20000 Bq/m3, varför begränsning av otätheter mot inomhusmiljön är av yttersta vikt.
Byggnadsmaterial
Historiskt har radonhaltigt stenmaterial använt i produktion av byggnadsmaterial. Mest känd är den så kallade ”blåbetongen”. Materialet är en lättbetong som fick sin särskilda blå färga av huvudingrediensen Alunskiffer. Tillverkning började ca 1929 och fortsatte fram till och med 1975. Alunskiffern innehåller mycket uran vilket avger gammastrålning och radongas.
Uranhalterna i blåbetongen är dock mycket varierande. Slutsatsen att förekomst av blåbetong i en byggnad säkert ger höga radongashalter kan därför inte dras utan mätningar.
Skäl till misstanke
Radongasen är luktfri och osynlig. Som lekman kan du aldrig uppleva eller misstänka höga radonvärden.
Flera faktorer spelar in som kan ge misstanke om byggnadens inomhusmiljö erhåller höga koncentrationer av radongas såsom;
- Byggnadens ålder och dåtidens byggnadsteknik.
- Typen av byggnad (trähus? Lättbetong))
- Byggnadens placering (Hög- eller lågriskområde)
- Grundläggning.
- Ventilationstyp
- Tidigare utförda åtgärder med byggnadens klimatskal.
Dessa faktorer är intressanta då radongasen belastar inomhusmiljön via två huvudsakliga källor – byggnadsmaterial och mark.
Radongas kan även avges från dricksvatten, dock oftast vid egna borrade brunnar.
Radonmätning
För att veta om byggnaden har höga radonvärden krävs i samtliga fall en inledande mätning. Eftersom radongashalten varierar över dygnet, årstiderna och genom brukande bör en mätning alltid sträcka sig över 2 månader under eldningssäsong (oktober-maj) för att erhålla ett årsmedelvärde och därmed fastställa om referensvärdet överskrids.
Här är det lätt att tänka att ”om värdet understiger 200Bq/m3, t ex ett värde på 180Bq/m3 så behöver man ju inte göra något.”
Men med bakgrund av vad vi tidigare beskrivit bör grundtanken vara att man vill sänka radongashalten så mycket som möjligt eftersom vi även utsätts för radongas på andra platser under livet såsom arbetsplats, i tunnelbanan, i tidigare hus vi bott i osv.
Hur går en radonutredning till?
I huvudsak föregås en radonutredning av att en långtidsmätning av radongashalten utförts med ett årsmedelvärde som överstiger 200Bq/m3.
Vi inleder alla utredningar med en initial bedömning för att fastställa förutsättningar och potentiella felkällor. Detta för att lämna en lämplig budget och föreslå radonutredningens form.
I radonutredningarna används i huvudsak direktvisande radonmätare/indikatorer för att kunna bedöma tendenser och utgångsvärden, samt för att stämma av mot den ursprungliga radonmätningen.
I våra radonutredningar mäts gammastrålning från väggarna, dels för att säkerställa eller utesluta förekomst av högstrålande byggnadsmaterial, dels för att beräkna vilket bidrag byggnadsmaterialet ger till utrymmets radongashalt.
Till vår hjälp för att spåra radongas används spårgas, rökgas och sniffer-mätare som punktvis kan lokalisera läckageplatser.
Ventilationen är i de flesta fall en avgörande faktor. Eftersom radonet är just en gas med en viss koncentration så ska den ventileras bort. Bristande ventilation kan i sig bedömas som huvudorsak till höga radonhalter. Om utrymmets luft byts ut hälften så mycket mot vad den bör fördubblas radongashalten.
Mätningar och bedömningar av ventilationen ingår därför alltid i en radonutredning.
Desorbera Byggnadsfysik AB lägger alltid stor vikt i att föreslå åtgärder även med ett ekonomiskt perspektiv. En radonutredning kan i många fall resultera i att relativt enkla och billiga åtgärder kan vara erforderliga.